Jag har hållit mig så sysselsatt att jag inte har kunnat tänka så mycket. Idag förstod jag lite mer, känns lite mera som att tåget är på väg att köra över mig och jag skriker och bråkar som en treåring med min älskade sambo. Han är ledsen. Han sa det idag. Jag är nog mer ledsen än jag vill erkänna. Han fick mig att inse att vi faktiskt kan vara ledsna tillsammans, att jag inte behöver bete mig som en treåring och vara hysterisk bara för att jag inte får titta på det programmet jag vill på tv:n, det är okay att gråta, känna att man inte räcker till, att man ibland får känna sig lite värdelös men att man har varandra och kan prata är ovärderligt. Just nu mår jag mest dåligt för jag var för arg på dig för att säga att jag älskar dig innan du åkte till jobbet. Som tur är så kommer han hem i natt igen, jag ska säga att jag älskar honom då. Jag har skickat ett sms också. Känner mig väldig värdelös idag. Inte nog med att jag fått min älskling att må ännu sämre istället för att ge honom en puss och en kram så har jag blivit ännu mer förkyld. Lagom till kvällen kommer nog fasaden rasa igen. Det skulle vara skönt om det faktiskt vore så att jag fick tömma ur mig lite, gråta tills det svider i ögonen, snora ner mig och gömma mig under en filt och krama mina djur tills jag känner att allt är okay, jorden har inte gått under. Vi får se. Om inte annat så kommer det bli en riktigt jobbig helg med chefen och jag kommer säkerligen att vräka ur mig ett antal olika saker. Så en riktig gråtattack får gärna komma nu.

Idag är jag en liten människa, men sakta, sakta ska jag klättra uppåt igen. Skulle ringt till klinken idag också och berättat att jag kommit igång med blödningen men de känns inte som att det är det viktiga då vi bestämt oss för att vänta. Nu är det viktigare att försöka se framåt.

En riktig bamse kram på er alla ofrivilligt barnlösa som kämpar och kämpar..

Carpe Diem

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ännu ett år av saknad. Det är så svårt att förstå, det har gått två år men måste fortfarande hejda mig från att ringa dig. Även om det inte är lika ofta som förr så gör det fortfarande lika ont. Hela den här veckan har varit en lång sorgesträcka elle...

Eller mest är det jag som växer, bebis nr 3. Jag är idag i vecka 26 och allt har än så länge gått smidigt. Dock är jag livrädd, med de andra barnen ville man snabbt köpa små grejer, men jag har inte vågat det än. Inte en grej har vi köpt. Jag vet int...

Jo vi skulle hålla oss på ön i sisådär en tio dagar, det gick sådär. På torsdagen såg vi utslag på Juni och började först fundera på vattkoppor, men på kvällen hade det spridit sig, det började med en röd fläck på revbenen som sen fick blåsor och sen...

Ledig helg och tre lediga (?) dagar. Hur ledig man nu är med två trots monster som skriker o bråkar från det att dom vaknar till det att dom somnar. Syskonkärlek kallas det visst. Jag älskar mina barn mer än livet o skulle göra vad som helst för dom....

Ja, idag är det fyra månader sedan jag höll din hand och sa åt dig att du fick släppa taget. Du fattas oss så fruktansvärt mycket. Idag var vi på kalas och åter igen så var din stol tom. Men vi försöker för barnens skull allihop, göra det så mycket ...