Allt går inte alltid som man vill. Ibland av oförklarliga saker men ibland bara blir det så..

Har suttit och surfat runt lite natten som var. Läst mycket om AHA = Assisted Hatching, tror att jag ska höra om det går att få det nästa försök. Jag har läst alla risker och allt, men det väger ändå över längtan och alla fördelar. Och alla nackdelar som jag läst om är inte bara nackdelar, allt blir vad man gör det till.

Har fortfarande inte gråtit en tår för misslyckandet. Jag är redan menalt påväg in i nästa försök, nu ska jag bara satsa på att bli frisk och pigg. Jag ska bli den jag vill vara. Men som det ser ut så kommer vi förmodligen inte hinna med att göra ett till fösök innan sommaren. Om jag ska hinna bli frisk och sen påbörja en långtidsbehandling vilket det förmodligen blir då jag har för höga hormonvärden för att jag inte ska bli överstimulerad. Men allt sånt visar sig. Nu ska jag fokusera på att bli frisk istället. Sen ska jag ringa kliniken imorgon och berätta hur vi känner och fråga lite, om dom anser att vi kankse hinner innan sommaren vore det ju as bra eftersom det är enda tiden som jag faktiskt är heeelt frisk på under hela året. Så fort det blir i mitten av augusti så blir jag alltid tok förkylld om vart annat ända till slutet på april början på maj.

Haha. Jag skulle ju färga håret igår. Vilket jag också gjorde, insåg inte försen håret torkat att jag var orange i hela min utväxt.. Det kändes mindre kul och sumerade dagen ganska bra. Men idag har jag inhandlat rätt färg. =) Så jag ska nog trycka på den på skallen och hoppas på bättre resultat. Kan ju inte gå till jobbet och se ut som en morot på Fredag heller. Haha. Ja ja, tur man ser lite humor i all den grå tristessen och sorgen.

Ha en trevlig "lill-lördag"

Carpe Diem