Fröken blev sju månader idag. 

Tiden försvinner allt för fort. Men kinkig har hon varit nu i snart en vecka. Men jag gissar på gaddar. Så som hon har ökat salivförbrukningen den senaste tiden. 

Det går undan i gåstolen också, iaf baklänges. Men hon har börjat gå framåt också. ;) Står nog inte på innan damen kryper men nu drar hon sig runt, allra helst runt runt.. Å bakåt. ;P

Livet leker med damen annars. Några svåra nätter och här om natten så ville hon dela säng med mig. :D Ja jag är faktiskt glad, hon har aldrig sovit i samma säng som mig förr. Inte en hel natt. Så de var rätt mysigt. ;) 

Annars då? Jo det rullar på, på torsdag är det terminsavslutning på första delen av babysimmet. Torsdagen där på fortsätter termin två. Å vi går på den också. Sen får det nog vara bra. Blir lite stressande med alla som ska duscha o så ska hon ha mat å det ska kläs på o sen ska man hem också. Men hon tycker det är jätte skoj. Så vi fortsätter en termin till. Sen blir de å åka å bada själva. 

I lördags var jag ut på krogen med en fin vän. Det var trevligt men krogen är inte vad det var förr. Så det slutade med att jag kände mig gammal och ganska trist å ville hem ganska tidigt. 

Så jag håller mig nog borta från krogen känns de som. Hemma kvällar med vänner kan vara trevligare tror jag. =)

Men nu ska jag kolla på lite house i brist på box till tv så har jag första å andra säsongen på dvd. Tur är väl de. ;) 

Hoppas ni får en toppen vecka. 

För sex månader sedan låg jag på operationen i Falun. Skakar i hela kroppen av bedövningen som gör att kroppen slappnar av. Känns som en centrifug i magen det pratas ovanför mitt huvud. 

KL. 07:39

"Vi puffar henne!" hör jag någon säger. Någon sekund senare hör jag för första gången hur hon börjar skrika. 

Allt jag hinner tänka är att hon lever. 

Sköterskan brevid mig pratar hela tiden med mig men jag minns inte ett ord, jag lyssnade bara på vad dom pratade om ovanför mitt huvud. Genom deras prat fick jag veta att det var en HON! & HON lever! Ett barn som bott i min mage ett efterlängtat litet barn som vi väntat så på. Jag får ge henne en puss innan dom åker ner med henne till 33:an o gubben försvinner han också. Lyrisk och trött efter 24 timmars värkar rullas jag in på förlossningen igen. Ensam. Sköterskan kommer in och berättar mera vad som skett o att hon pratat med dom nere på 33:an. Jag får veta att hon är stabil och kommer få vara kvar där. 

Två timmar senare så kommer en lyrisk pappa upp till mig med ett foto på henne. HON utan namn. Jag frågar vad han tycker hon ska heta. han svarar " Jag vet inte. Men jag hade ett namn när jag satt där nere." 

Vi skickar sms till folk och gubben byter om och går ner igen så jag får sova lite till innan jag flyttas och får så småning om också rullas ner till Hon. 

Vi bara tittar på henne. Jag vågar knappt röra henne. Hon är uppkopplad till massa maskiner. & alla sladdar gör mig rädd. Sköterskan kommer och lyfter över henne så hon får ligga på mig. Då kommer mina tårar. Då fattar jag att hon är "min/våran". Vi kommer upp på rummet och säger båda att det är en liten Maja. De kändes så rätt. Och ja, hon är minnsann en liten Maja. 

Det har gått sex(!!!) månader sedan "vårat" mirakel kom till oss. Sex underbara månader. Visst har det varit mycket oro o ängslan. För att inte tala om tårar. Jag kan än idag titta på henne och känna en sån lycka så jag börjar gråta. Ett mirakel med ett skönhetsfel på sitt hjärta. Det är mitt största orosmoment just nu. Även om jag vet att jag inte behöver oroa mig så sitter den där och gnager. Miraklet som trotsade alla odds! Hon är här och berikar våra liv. 

Vad gjorde man innan man fick henne egentligen? Somliga skulle säga att jag hade ett liv! Visst jag hade ett liv men det är inget mot det liv jag har nu. Livet jag/vi strävat efter i så många år blev till verkliget för sexmånader sedan klockan 07:39. Livet förändrades för alltid. 

En liten hyllning till min dotter som betyder så mycket mer än ord kan beskriva. Tack alla fina som hållit tummarna i så många år med oss. Älskade vänner och familj.   

Så om sexmånader då firar vi med ett ettårs kalas. Ett helt år. Sex månader går fort har jag lärt mig. 

Jag vet inte hur jag ska avsluta för jag skulle kunna skriva hur mycket som helst. Men tack alla fina för alla uppmuntrande ord. 

Puss och kram. 

(Maja! Mamma älskar dig mest i hela världen och mycket massa mer!  )

Många gånger har jag fått höra att jag är en bra vän och att jag finns där. Och faktiskt så är det en sån vän jag vill vara. Med åren så inser jag att jag hellre har några få nära vänner än massa som knappt känner mig. Och därför är det jag skriver idag. Min fina vän J skrev en några vackra rader om mig och ja jag är lite blödig av mig idag så jag fällde minsann en tår. 

Detta skev hon:

"Sånna här skit dagar måste man komma ihåg att det kunde vara värre. Se min vän Diddi till exempel hon har allt haft oddsen mot sig mer än en gång, nästan så Fan själv skrattat na rätt upp i ansiktet. Hon vet att livet inte alltid är en dans på rosor och trotts det är så är hon en underbart fin människa som tar sig tid för andra, hon finns där i vått och torrt. Hon kommer med lugnet innan man ens har insett att stormen är på väg, det är beundransvärt! Jag är riktigt glad att jag har en så fin vän!
Så dagar som dessa när man e trött och less ska jag försöka tänka på att jag trots allt har det rätt bra, det kunde helt enkelt vara värre! 
Tack Diddilido för att du finns!"

Japp någon tår rann och har gråtit lite tidigare idag också. Har haft en "tänkar" dag och då far dom mer än gärna iväg till de som gått bort. ='(

Så ta vara på de ni har o kom ihåg att berätta för de ni har nära hur mycket dom betyder innan det är försent så slipper ni må dåligt för att ni inte hann. 

Det är mycket jag ångrar men inser att jag mår inte bättre av att blicka bakåt o älta men ibland måste man. 

Ta vara på varann. Älskar er kära familj o vänner. 

Varit en bra helg trots allt. Trodde de skulle bli helgen kaos med tanke på hur den startade. Men icke. Det fick bra. Vi är så gott som friska igen. Lite snorigt men de är väl efterslängen. :) 

Igår kom systeryss med familj å mammi ut å hälsade på och de var mys. Lillprinsen blir så stor. För varje gång man ser honom. Sötisen. Idag har jag å Maja varit till Orsa och lekt med Nova o Erika. Var skoj å komma dit lite. Fick med mig dom på China och vi fick i oss lite mat och de var mys. 

Träffade på "kollegorna" elr ja extra familjen a´la China ;) Saknar det sjukt mycket ibland. =( Chifen var där och hälsade lite och sen kom Emelie. Shit vad den kvinnan har "försvunnit" precis som Jessica. jag avundas deras självdiciplin. Men ja jag vet. Jag har lite andra prioriteringar just nu men å andra sidan om jag kan må bra eller bättre ska jag väl säga. Jag mår ju bra. Men att få ha det där extra som man får när självförtroendet stiger och "boosten" som man får. Den vill jag ha. Den vill jag känna. Jag gav ju upp LCHF och lite lite ånngrar jag det. Men något ska jag göra iaf. Men jag ska börja i lugn takt o ta de lite o lite. Att göra alla "uppoffringar" samtidigt är svårt för mig å de är då jag faller tillbaka. Så jag ska se om inte jag kan ta mig iväg å simma SJÄLV minst en gång i veckan men helst två-tre gånger i veckan. Tror de är bästa träningen för mig att börja med. Stärka kroppen på de skonsammaste sättet innan jag ger mig på mer gym å sånt. Vet ju trots allt att jag har kass rygg och kassa knön/fötter så om jag kan stärka de innan jag ger mig på annat så kankse jag mår bättre och fortsätter istället. Plus att jag kankse inte blir sjuk med en gång för att kroppen blir överansträngd. Jag har ju trots allt min crosstrainer i v-rummet som samlar damm för att jag har för ont i fötter å knän just nu. Men simning i kombination med promenader med min dam borde inte vara så svårt att fixa. Svårare för mig med kvälls aktiviteter då gubben iprincip bara jobbar kvällar.. :S Men det här ska lösa sig. Jag fick ett sånt GO i mig när jag träffade Emelie å ser vad hon ådstakommit. För att inte tala om Jessica. Tack flickor det där behövde jag. Så imårn ska vi väl se om inte man ska ta sig ner till simhallen efter vi varit en tur till sågmyra å hämtat grejer. Jag hoppas att den här boosten får ut mig på nya äventyr. 

Nej nu ska jag kolla lite tv och sen blir de å dyka i sängen och hoppas att natten blir bra. 

Hoppas ni haft en toppen helg. 

Kram på er å tack tjejer. Det där behövde jag. 

Nu sitter man här igen och funderar på om man inte skulle skriva en rad. Så jag plitar väl ner några ord (brukar sällan bli några ord ;) ) 

Har idag haft en underbar dag i Orsa men min fina vän sen måååånga år tillbaka. Känns skönt med min vän. Oavsett om vi setts igår eller för ett år sen så är det som att man sågs för någon timme sedan. Tyvärr går det allt för långt mellan gångerna. Men som tur är så är det sommar och de betyder att dom är i Orsa med husvagnen. =) Så idag har jag å lilla Maja varit dit och myst nästan hela dagen. Lekt med hennes ûbergoa pôjkar. Helt underbara mot Maja och vill pussa å gosa med henne. Söthögarna. Så slocknade hon bara hon fick lite mat när vi kom hem. 

Annars så har Maja hittat på en massa olika ljud, "pruttljud" med läpparna är det roligaste så det flyger saliv så det heter duga. Sen nu senaste dagarna har hon insett att hon gör ljud när hon gäspar och tycker det är jätte skoj. Och när hon nyser så ska man säga prosit, hon skrattar redan då hon börjar nysa för att hon vet att vi säger prosit. Go gumman min. 

Svårt å förklara hur sjukt lyckligt lottad jag känner mig. Hjärtat mitt, som inte längre nöjer sig med att sitta i mammas knä och leka utan vill ligga på golvet å försöka ta sig fram och sparka runt. Men det är fortfarande en riktig mys gumma. Mamma får nussa på henne hur mkt som helst och pussar är skoj. Så kärlek går hon inte miste om iaf. Hoppas jag. För hon har en mor o en far som avgudar henne. Vilket jag antar är som för de flesta. Lycka är att se sin familj må bra och glädjas och dela sorgen. Min underbara familj! Vad skulle jag göra utan dom. Å vad gjorde man egentligen innan man fick barn. Kan inte se mitt liv utan henne. Det absolut BÄSTA som finns i mitt liv. <3  Vad vore jag utan dej älskade unge?!?

Men nu ska jag nog ta och kolla runt lite här och sen se om de inte är någon mysig film på tvn. Å vänta in gubben som slutar jobba snart. 

Livet är underbart när man lär sig att leva livet. 

Jaha. Fredag kväll. 

Har haft mys med syster och familjen och såklart vår älskade mamma hos syster. Var en skön kväll. Och är faktiskt fortfarande också. Sitter i soffan efter en lugn kväll och faktiskt lugn dag. Vi åkte en sväng till borlänge och handlade lite snabbt och sen hem till vovven och katten. Jag fick mig en crosstrainer som jag ska förbränna lite fett på hade jag tänkt. Då finns de lixom inga dåliga ursäkter om att det regnar på sommaren och snöar o är kallt på vintern. Genomtänkt. Så nu ska jag bara överlåta ihop skruvandet till mannen och hoppas på att det blir snart. Men ska fösöka ta mig ut på en promenad om dagen också så att man får lite frisk luft. Har varit lite dålig på att ta dom där promenaderna men det blir så. Men nu är jag mer motiverad än någonsin. Vill komma i favo jeansen igen och efter att ha provat dom så inser jag att det är ett ganska realistisk mål att jag vill försöka komma i dom till i början på Augusti. För att sätta lite realistiska mål. Är ju trots allt en del som ska bort och jag försöker att inte ha för bråttom. =) 

Men hur som haver så är det målet till att börja med. Önskan är ju att dom ska sitta löst ;) så man får köpa nya ;)

Imorgon ska jag nog ta mig till Orsa en sväng och hälsa på en god vän som är där över helgen. Känns som det behövs. 

Tjejen har haft en sov dag idag tror jag. Hon sov till borlänge och hela vägen hem. Inget gnäll alls. Lite trötthets kink hos syster men sen somnade hon i mormors famn. Och efter lite mat nu på kvällen sover hon sedan nio. Känns skönt att ha någolunda rutiner. Det kommer väl lite mera snart. 

Nej nu ska jag kolla klart på en film och sen blir de nog god natt även här. 

Ha en skön helg och grattis alla studenter. 

Efter två fruktansvärda timmar av hjärtskärande skrik och magknipen från helvetet så somnade hon av ren utmattning. Jag hoppas att hon får sova några timmar nu.

Annars händer det massor hela dagarna även om vi inte gör så mycket så händer det massor. Fröken försöker ta sig upp och sitta har försökt med det nu i någon vecka, i förra veckan skrattade hon högt för första gången =) Lyckliga mamman ;) Så ska hon helst sitta hela tiden. Har fått plocka ut liggdelen från vagnen för det blev så trångt och hon bara skrek så nu trivs hon bättre och sover mycket bättre i vagnen men hon HATAR varma dagar. Kvavt och varmt och hon blir hysterisk det går knappt att vara ute. =( Men korta stunder kan ju funka. I lördags fick hon träffa sin gammelmormor uppe i Idre, första långturen, det gick men var nog lite kämpigt. Min mormor blev nästan lyrisk och skulle nussa med en gång. Söta rara mormor

Det händer mycket och jag känner väl att livet är ganska underbart. Visst kan jag vara ledsen och känna att det är lite mycket ibland, jag får mina utbrott på min kära sambo och kan även tycka att Maja är lite jobbig mellan varven. Men ALDRIG att jag skulle vilja vara utan. Familjen är mitt ALLT! Sån kärlek som jag känner för min lilla tjej är obeskrivlig. Visste man inte vad kärlek var så får man banne mig veta det nu. Man kan vara hur vresig och kinkig som helst och så smäller hon av ett leende som får en att glömma ALLT annat. Hon är livet personifierat!

Jag har haft några dagar där jag varit lite ledsen och gråtit en skvätt men det är jag väl i vanliga fall också. Det händer en del annat i livet som inte rör tjejen som får tankarna att skena och ibland inte alltid till det bättre. =/ Men jag tror att det bara är bra att jag får gråta ut lite då och då. Jag har min underbara mamma och syster som jag kan vända mig till om jag undrar något eller känner mig lite vissen. Jag och mamma kan ju sitta här och gråta för än ditt än datt. Tycker ändå att det är ganska skönt att jag har så pass nära till tårarna och dom känslorna för att hålla det inne skulle bara göra mig galen och förmodligen deprimerad. Jag ser det som en bonus.

För någon vecka sedan så höll jag på att tuppa av då jag var ensam med tjejen och gubben jobbade. Så tillslut fick jag ringa min mamma so tog sig ut och sov här, eftersom jag höll på att tuppa av och blev rädd så framkallade jag en "underbar" panikattack. Lovley. Hade lugnat ner mig något tills dess att mamma lyckats ta sig ut. Men visst finns rädslan där än, att jag ska falla i backen och ha skruttan i famnen. Fy vad jag skulle må dåligt då!

Just nu sitter jag här och kollar på tjejen genom en barnvakt med monitor. Hon knölar ännu men jag hoppas att hon kan sova iaf trots magknipen. Är jätte skönt att slippa ställa klockan och mata henne. Hon vaknar när hon är hungrig. Än så länge har vi haft väldig tur. Hon brukar somna vid nio halv tio tiden och sova till tre fyra på natten någon natt har hon sovit till sex, the beauty of it är att hon somnar oftast om utan problem bara hon fått mat då och kan sova till åtta elr halv tio. Peppar peppar. Hoppas hon fortsätter så ;)

Har plöjt igenom några bloggar som jag följer och gråtit en skvätt för några som kämpat i motvind i många år och även fått avbryta sin graviditet pga omständigheter som ÄNTLIGEN har plussat, spontant, precis som vi. Så jag håller tummar och tår för att allt får gå smärtfritt den här gången. Lycka till www.langtantillbarn.blogspot.com !

Nu ska jag se om de går någon film och sen hoppa i säng några timmar och hoppas tösen mår bättre i morgon.

Kram på er alla där ute. ;)

Kom på en sak. Sa ju att jag skulle börja med lchf men jag får nog skippa det tills jag kan/har mera tid och kan laga bättre mat. Får förlita mig på att röra på  mig så länge och tänka på vad jag stoppar i munnen. ;)

Gubben har blivit inringd på jobb. Skruttan ligger här brevid mig i soffan och snarkar ikapp med hunden ;) Jag myser. Jag har allt jag drömt om! Eller ja nästan iaf. Det finns väl saker man alltid vill och saker man vill ha. Men kan man inte få allt så är jag super nöjd så här! =)

Jag ska väl se om jag hinner ringa en god vän i kväll. Har försökt ringa henne några dagar men skruttan har varit halft om halft hysterisk på kvällarna. Så efter maten om en stund så om hon fortsätter att sova så ska jag ringa henne. =) Svårt å prata med någon när man knappt hör vad man tänker när hon sätter igång å skriker. ;)

Och imorgon kommer en annan god vän hit å hälsar på. Skönt å ha något att se fram emot. Dagarna går lixom ihop annars. =) Så besök är alltid trevligt. Så länge man inte har hundra andra saker att göra på dagen ;) Men än så länge är det bara trevligt. =) själv tycker jag det mest känns lite jobbigt att åka TILL folk men jag måste väl komma över det också. Så någon dag när fröken J har tid ska jag titta förbi! <3

Nej nu ska jag nog se om jag hinner göra en macka innan hon vaknar och ska ha mat. Jag köpte salami idag och som jag längtat efter det!! Det var lika gott som jag föreställt mig (=

Ha en bra helg får man ju säga nu. ;)

Puss på er!