Ååh vilken helg. Äntligen är den slut. Full fart från fredag till söndag.. Sjukt vad mycket folk det är i farten.

Precis kommit hem bara hämtat hunden och nu är man slut i kroppen. Har tagit mig en öl, tycker jag faktiskt förtjänar den efter den här helgen. Från att ena stunden koka av irritation å ilska så har jag skrattat så tårarna inte är långt borta. Men det har varit en ganska psykiskt jobbig helg. I fredags var inte tårarna långt borta och jag grät en hel del på kvällen/natten också och igår fick det pysa ut en skvätt också. Men men. Tur att man kan ventilera sig lite på något sätt.

Har haft en konstig ont i magen känsla i två dagar/nätter Värker sjukt från samma ställe som när man ska ha mens men min är ju över, en vecka för tidig dessutom. Idag har det gått över i att "bara" göra så att det gör ont bak i ryggen typ vid njurara.. Mysko. Känns i kroppen att det är något som inte är som det ska. Men vad?!?! Skulle hemskt gärna vilja ha lite svar nu.. Men bara å invänta feber toppen och hals ontet..

Hoppas också att gårdagens intiativ till De Ofrivilligt Barnlösas Dag kommer ge ett genomslag å hamna i almanackan till och med. Lagstifta den dagen tack! Alla andra knasiga dagar finns ju så varför något som inte är så knasigt? Bara en tanke.

Nu ska jag kolla in era bloggar och sen blir de repris på Big Brother. =)

Hoppas ni hade en bra barnlösas dag och en bra mors dag.

Å grattis vännen Jessica på födelsedagen. Synd att inte bebis tittade fram idag som du ville.

Puss på er sötisar.

Carpe Diem

Idag är det De Ofrivilligt Barnlösas Dag!

Jag och sambon började försöka lite spontant med att få barn under sommaren 2007 jag hade då slutat med mina piller sedan ett år tillbaka. I början av 2008 började vi fundera på varför det inte fungerade då "alla" andra fick barn på löpande band, så jag började med Ägglossningstest efter varje mens. Gjorde som man skulle efter uppvisande av ägglossning, men ett år senare hade fortfarande inget hänt så 2009 sökte vi oss till vår gynekolog mottagning i Mora och fick där genom gå blodprover, lättare hälsokontroll, sambon lämna simmare (sperma), jag fick gå på spolning av mina äggledare och det enda som visade sig var att sambons simmare var långsamma, nytt prov tre månader senare visade samma sak. Vi fick ett erbjudande av vår läkare att få välja mellan insemination eller IVF. Då insemination är svårt då man jobbar om varandra och sambon var på annan ort så fick det bli det senare. Så försommaren 2010 fick vi en remiss skickad till IVF Kliniken i Falun och på hösten i oktober (den 19) fick vi äntligen komma dit och träffa dom. Fick med engång påbörja nedstegring av hormoner som stänger av ägglossningen, "normalt" ska man spraya i ca 4 veckor jag fick spraya i 8 eller 9 veckor.  Under den tiden hade jag vredesutbrott över minsta lilla och grät om vartannat. Hade även under spray tiden bildat en cysta i ena äggledaren som fick tas bort med hjälp av en äggmognadsspruta. Därefter var det att börja med injektioner för att höja hormonet igen. 10 dagar fick jag spruta mig i magen därfter blev det äggplockning 12 dagar efter första sprutan. Jag hade 8 fina ägg som alla blev befruktade med Microinjektion (ICSI) av alla 8 ägg blev bara två livsdugliga. Ett fördes tillbaka i mig ca 5 dagar efter uttaget och ett fick frysas ner. Första försöket slutade efter ca sju dagar då jag började blöda kraftigt. En månad senare fick jag sätta in det frusna ägget som klarade sig i 11 dagar innan jag började blöda och fick negativt test.

Nu väntar vi tills jag blivit frisk och njuter av sommaren den 1 augusti ska vi åter kontakta IVF Kliniken så vi vet vad vi ska göra här näst..

Detta har varit påfrestande. Minst sagt. Mest har det varit jag som kvinna som tagit stryk av det eftersom det är jag som ska ta alla mediciner men även min sambo har fått gå igenom ett helvete, dels på grund av mig och även det vi delade. Alla misslyckanden och den psykiska stressen. "Alla" andra lyckas men inte vi känslan. Om man är Ofrivilligt Barnlös så går det inte en dag utan att man tänker på antingen nästa försök eller föregående misslyckande. Vad gick fel? Innan man visste var tankarna snarare, vad kan vara fel? Måste vi söka hjälp? Vilka ska få veta att vi försöker? Hur ska vi svara på frågan "När ska ni ha barn då? Är det inte dags snart?" Ord som sårar ända in i själen och krossar en lika mycket varje gång.

Så Idag firar vi De Ofrivilligt Barnlösas Dag.

Detta ska uppmärksammans med pompa & ståt om jag själv får bestämma.

Idag skickar jag en stor kram till er alla som kämpar och faktiskt även dom som har kämpat. Lycka till var ni än befinner er i livet.

Kram

Carpe Diem

Japp. Fredagen lider mot sitt slut och jag är hemma. Sitter för närvarande & funderar på vad jag ska skriva i bloggen imorgon, Ofrivilligt barnlösas dag. Får nog skriva ner det bara jag är klar med det här och tids inställa det så det kommer upp imorgon under dagen eftersom jag jobbar hela dagen. Men nog ska jag få ner något. Men just att samanfatta ett känslovirre varr känns svårt. Men ja man ska väl inte skriva för mycket för då kan det bli tråkigt att läsa.

Men ja, dagen har väl varit bra. Lite stressad på slutet då jag visste att jag hade en hund hemma som inte varit ut på x antal timmar. & jag var tvungen å hämta en hund också innan jag kunde åka hem till den som var hemma. Men halv elva fick jag åka från jobbet. Kändes lite taskigt å lämna dom med allt men jag städade lite innan jag åkte iaf. Men chefen tittade ganska oförstående på mig när jag rusade upp och sen bara försvann med ett "hejdå vi ses imorgon!" Fy sånt dåligt samvete jag hade den sista timmen. Tårarna låg och gömde sig i minsta mening. En annan kollega skulle skämta lite med mig och jag höll på att börja stor tjuta så jag sprang därifrån och var lite konstig men tror han fattade att jag var lite stressad senare.

Har haft tok mycket folk idag så det har varit jätte kul å jobba. Iaf större delen av det. Finns ju alltid störnings moment men ja, sånt som händer. Inte mycket att göra åt. Imorgon är en annan dag!

Hundarna har varit ute på lång promenad på kvällen och nu ligger vi alla och myser i soffan. Ska kolla in reprisen på big brother och gråta lite fånigt över deras reaktioner från sina nära. ;)

Sen måste jag så klart hylla WildaMathilda(www.ivfdagar.bloggplatsen.se) för en super intervju hon var med i på Rixfm.

(Vet inte hur man gör såna där länkar så man bara behöver trycka på namnet. Någon får gärna tipsa mig!)

Så imorgon kära vänner (läsare!) så ska vi fira Ofrivilligt barnlösas dag! Jag ska nog köpa med en blomma till jobbet och lite mys godis. ;) ska det firas så ska det, även om det betyder att man får fira sig själv lite. =)

Ha en toppen helg! Nu ska jag skriva ner några rader om resan genom IVF.

Puss å Kram

Carpe Diem