Dag åtta börjar lida mot sitt slut och allt är bra än så länge. Lycka till tusen men jag vet att man inte ska ropa hej försen man är över hela bäcken, som det så vackert brukar heta.

Men jag håller huvudet högt och tror fortfarande starkt på denna gång.

Har jobbat idag, var skönt att det var folk hela dagen men en liten kort stund fick jag sitta och njuta av en kopp kaffe och läsa tidningen. =) Det gör mycket man får lite nya krafter vilket faktiskt behövdes för vi har haft praktikanter idag och jag vet att man inte ska räkna så mycket med såna men vi brukar ha tur och få jätte duktiga praktikanter som vill mycket. Men dessa tjejer sitter ihop, står hellre och pratar med varandra än visar ett intresse för sin prakitk. Sånt tycker jag inte om.  Vi bukar vara duktiga på att skäma bort våra praktikanter med en massa gott och roligt. Men efter lunchen var jag så jäkla less så jag ville bara gråta. Men men nu är det som det är och jag ska bara jobba med dom imorgon sen slipper jag dom.

Är lite avundsjuk på mina kollegor som ska åka iväg på sin semester, en av kollegorna har redan åkt till Indien och blir borta i två månader kommer inte hem försen i maj och min chef och hans fru ska åka bort i två veckor till Thailand. Lite avis blir man men jag kommer nog att skutta på rosa moln hela min semester ändå om allt det här går vägen. Men värme och sol och bad tackar man ju inte nej till iallafall, men om det här går vägen så kommer jag att vara den lyckligaste människan på jorden iallafall. =)

Nu ska jag kolla runt lite på era bloggar och sen blir det tv och sängen. =)

Carpe Diem

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Började dagen med att jag i panik får åka hem från jobbet för hon skulle gå o ta livet av sig för storasyster inte orkade vänta genom hennes utbrott. Kommer hem efter jobbet till öppna fönster o dörrar men inga barn och telefonerna kvar hemma. ...

Imorgon fylls huset och hjärtat igen. Den här gången har jag saknat dom något oerhört mycket. Men imorgon blir jag komplett igen. Igår kändes det tungt, tiden stod stilla och det kändes som en evighet sedan jag träffade dom och en evighet tills j...

Solen skiner och det är dags att svida om till jobbkostym. Svårt att sova igår, mycket som far genom huvudet. Kanske är det så att man håller på att landa i allt som varit och vad som komma skall? Det har ju inte ens gått en månad än sedan flytten ...

Sovmorgon och tid att ta det lugnt innan jobbet, gjorde att hela dagen kändes som en klackspark. Försöker förbereda mig för kommande vecka med barnen. Full fart. Lilleman ska till logopeden och en av tjejerna ska fortsätta sin autism/add/ocd/suicid...

Oj. Jag trodde helt ärligt inte att det skulle gå nästan fyra år innan jag publicerade något nytt. Well here I am! Vi fick en frisk fin liten (stor) kille den 26/1-2021. Jag däremot hade utvecklat hjärtsvikt under slutet av graviditeten och fick...