Jag är i en tunnel. Där finns bara jag och Maja. En tunnel där endast familjen får inkräkta. Till o med då på vissa villkor. På mina villkor. Orken och lusten till något är som bortblåst o därför har jag skaffat mig en tunnel. Att inte vara på topp alla dagar om året hör till. Och speciellt nu när mörkret kommer så försvinner jag alltid lite i min egna värld, bara de att i år får Maja följa med i min värld. Med glädje. Annars brukar den här tiden vara ännu värre. Men nu har jag turen att få vara glad o skratta och känna lyckan med henne o alla hennes små framsteg. 

Det enda som är jobbigt just nu är hennes enorma separationsångest. Och att det är påväg tänder så det pendlar väldigt i damens humör. Precis som mamma sin. =) Fast jag kan ju inte skylla på tänder precis. ;) 

Jag tror jag har lite av hennes separationsångest jag med. Att man kan sakna sitt lilla troll så mycket fast man sitter fast med henne nästan dyngnet runt. Jag sitter till exempel nu i soffan och kollar på tv och saknar att ha min gofis nära. Att vakna flera gånger på en natt gör mig absolut inget men hon är oftast så snäll å sover hela natten. Inte många nätter hon knölat. Men hon somnar inte riktigt försen hon hör att man ligger där brevid henne o prasslar i sängen. Då kommer en suck och hon somnar riktigt. Jag känner mig verkligen sjukt lyckligt lottad att få en sån underbaring. 

Annars försöker jag såklart hitta på något varje dag med damen. Även en liten promenad varje dag försöker vi klämma in. Men många gånger har jag kommit runt hörnet o sen har hon skrikit över hela sollerön hur mycket hon inte vill åka vagn just då. Så ibland är de svårt med de också. Men vi försöker iaf och det går bättre o bättre. Vi går på babysim på torsdagar och de tycker hon är sååå kul. Nu senast fick hon göra sitt första dyk. Duktiga tjejen som gör mamma sin så stolt. ;)

Ja jag mår som jag mår men jag mår inte sämre än vad jag gör mig. Antar jag. Det är väl så de funkar men tiden på året brukar påverka mig ganska mycket negativt. Så jag hoppas på mera snö så att de blir lite ljusare ute och att solen får skina där emellan så ska de nog blir bra =) 

Nej nu ska det kollas på "Så mycket bättre" och äta lite chokladkaka med hackad mintchoklad. Och ja den var god. =) 

By the way. Kom ihåg å dra TILLBAKA klockan en timme i natt =) Sova en timme längre. Ja tack men I guess att damen vaknar fem istället... ;P

Allt är inte guld o gröna skogar. Det har jag lärt mig för länge sedan. Men nån j*vla gång kan det väl få vara så. Eller? Nej förmodligen inte. Jag mår väl bra egentligen. Om man tänker på det fysiska men jag har en sån ångest över mycket annat. Dels så vill jag komma i mina kläder igen. Så nu har jag bestämt mig. Och nej jag ska inte banta. Jag ska äta nyttigare o äta tills jag är mätt. Utan dieter o allt vad man kan komma på. Det enda jag bestämt mig för är att skrota socker. Jag vet att lite socker behöver man och i små mängder är det okay. Men som det är idag så är det inte okay. Så det är väl den stora förändringen. För jag vet att jag mår bättre psykist om jag kan gå ner alla gravid kilona och alla hormonbehandlingskilona det skulle få mig att orka dagarna bättre, må bättre och kanske så slipper jag lite av min ångest som knackar på dörren varje kväll. Varje kväll då alla tankar kommer. På gott o ont. Så nu j*vlar kör jag!

Annat som får mig att må lite kasst kan vi ta en annan gång. 

En sak jag blev glad över var att A ringde i torsdags o frågade om jag ville jobba. Och kära A OM JAG VILL, men gubben jobbar ikväll så det sket sig lixom. Å tyvärr är jag nog inte riktigt redo att släppa Maja till barnvakt en hel natt heller. Men de kommer nog. Snart. =) Så ring mig igen fast när gubben är ledig =) för JAG VILL JAG VILL!! Känns skönt att dom tänkte på mig. Jag har ju slutat men som sagt jag har svårt att se mig själv jobba någon annanstans även om jag hemskt gärna vill. Saken är väl den att där behövr jag inte sälja in mig själv. Dom vet redan att jag kan jobba. Det är väl det som är skräcken. Tyvärr. Men snart, ja snart är det ju dags att bege sig ut i jobbdjungeln igen och jag är inte peppad alls. Tänkte om man kan ha ett jobb klart att gå till hade ju varit helt perfekt. Men drömma går ju. Sen är jag nog lite kräsen. Vill inte jobba vart som helst dels pga erfarenheter o del pga snack. Vet att man inte ska lyssna så mycket på vad folk säger men det sätter sig ju lixom. Ett dag jobbfrån åtta till fyra fem hade varit perfa. Men ja med min utbilning så går väl inte det antar jag... Men än har jag inte gett upp! =) 

Min lilla dam har varit lite kinkig som senast dagarna. Svår sövd på dagarna om hon ens går med på att sova alls. Igår sov hon EN gång å var sen vaken ända tills kvällen kom. Men då slocknade hon som en slage hjälte. Idag lyckades jag få henne att sova iaf två gånger även om de bara var kortare sttunder så gick det. Nu sover hon sen strax efter klockan sex. Hoppas hon får sova gott nu o att hon kan sova bättre imorgon. Tror det kan vara någon tand på g för hon kinkar sig då jag tar henne i munnen å känner. O hon är inte så pigg på å ha någon leksak i munnen heller. Endast snören. Låter henne hållas några dagar till så får vi väl se om de kommer någon tand. eller vad det kan vara som är fel. 

Själv så tittade jag o gubben på film igår. Riktigt skönt å slappa i soffan tillsammans. Det händer inte ofta. Tre filmer blev det och jag kan varmt rekomendera den senaste Johan Falk 7 - spelets regler. Den var bra. Den går ju givetvis i samma stuk som de andra men fortfarande bra. 

Nej nu ska jag vänta på filmen på fyran å se om de är något att se annars intar jag nog sängläge för jag har en känsla av att Maja kommer vakna tidigt imorgon. Min solstråle. <3

Hoppas ni har en trevlig helg. 

Carpe Diem

För sex månader sedan låg jag på operationen i Falun. Skakar i hela kroppen av bedövningen som gör att kroppen slappnar av. Känns som en centrifug i magen det pratas ovanför mitt huvud. 

KL. 07:39

"Vi puffar henne!" hör jag någon säger. Någon sekund senare hör jag för första gången hur hon börjar skrika. 

Allt jag hinner tänka är att hon lever. 

Sköterskan brevid mig pratar hela tiden med mig men jag minns inte ett ord, jag lyssnade bara på vad dom pratade om ovanför mitt huvud. Genom deras prat fick jag veta att det var en HON! & HON lever! Ett barn som bott i min mage ett efterlängtat litet barn som vi väntat så på. Jag får ge henne en puss innan dom åker ner med henne till 33:an o gubben försvinner han också. Lyrisk och trött efter 24 timmars värkar rullas jag in på förlossningen igen. Ensam. Sköterskan kommer in och berättar mera vad som skett o att hon pratat med dom nere på 33:an. Jag får veta att hon är stabil och kommer få vara kvar där. 

Två timmar senare så kommer en lyrisk pappa upp till mig med ett foto på henne. HON utan namn. Jag frågar vad han tycker hon ska heta. han svarar " Jag vet inte. Men jag hade ett namn när jag satt där nere." 

Vi skickar sms till folk och gubben byter om och går ner igen så jag får sova lite till innan jag flyttas och får så småning om också rullas ner till Hon. 

Vi bara tittar på henne. Jag vågar knappt röra henne. Hon är uppkopplad till massa maskiner. & alla sladdar gör mig rädd. Sköterskan kommer och lyfter över henne så hon får ligga på mig. Då kommer mina tårar. Då fattar jag att hon är "min/våran". Vi kommer upp på rummet och säger båda att det är en liten Maja. De kändes så rätt. Och ja, hon är minnsann en liten Maja. 

Det har gått sex(!!!) månader sedan "vårat" mirakel kom till oss. Sex underbara månader. Visst har det varit mycket oro o ängslan. För att inte tala om tårar. Jag kan än idag titta på henne och känna en sån lycka så jag börjar gråta. Ett mirakel med ett skönhetsfel på sitt hjärta. Det är mitt största orosmoment just nu. Även om jag vet att jag inte behöver oroa mig så sitter den där och gnager. Miraklet som trotsade alla odds! Hon är här och berikar våra liv. 

Vad gjorde man innan man fick henne egentligen? Somliga skulle säga att jag hade ett liv! Visst jag hade ett liv men det är inget mot det liv jag har nu. Livet jag/vi strävat efter i så många år blev till verkliget för sexmånader sedan klockan 07:39. Livet förändrades för alltid. 

En liten hyllning till min dotter som betyder så mycket mer än ord kan beskriva. Tack alla fina som hållit tummarna i så många år med oss. Älskade vänner och familj.   

Så om sexmånader då firar vi med ett ettårs kalas. Ett helt år. Sex månader går fort har jag lärt mig. 

Jag vet inte hur jag ska avsluta för jag skulle kunna skriva hur mycket som helst. Men tack alla fina för alla uppmuntrande ord. 

Puss och kram. 

(Maja! Mamma älskar dig mest i hela världen och mycket massa mer!  )

Jag hatar verkligen att vara så här handikappad. Framför allt så hatar jag att be folk göra saker åt mig. Att göra sig illa ja de kan väl alla göra o jag passar gärna opp. Men varför var jag tvungen å råka ut för de här? Att inte kunna trösta min dotter på de vis hon vill gör så ont i hjärtat. Att behöva lämna henne till gubben när hon vill vara med mig för att få henne lugn. =( Ja det gör fruktansvärt ont i hjärtat. Men nu till kvällen har jag kastat bort kryckorna å försöker ta mig fram på något vis iaf. Sakta men säkert. 

Sjukt att man ska behöva må så psykiskt dåligt av att vara så fysskt dålig. Hate it är bara förnamnet. Dagen har med andra ord spenderats hemma, inne, i soffan. Kanon väder ute och inte ens en promenad kan man ge sig ut på.. Men men. Vad ska man göra? 

Ska sätta mig å planera lite mer kök så vi får se om de blir gjort nu i vinter. Hoppas på det iaf. Hade varit skönt om man fick det i ordning så kankse man får lusten att hålla lite ordning å rent också. Så kan vi nästan släppa bo delen av huset iaf. Taket ska iaf fixas nu så snart som möjligt. Tack å bock för de så slipper man fundera på om de ska börja läcka in i vinter. Så hoppas vi kunna fixa köket också. Det behöver verkligen en riktig makeover. 

Nej så mycket mer händer väl inte här. Lilla tjejen växer så det knakar, hon hann använda kläder i storlek 68 i ungefär 3 veckor. Vi har använt kankse en byxa i den storleken men fick tidigt gå över till en större för annars blev dom för korta i benen. För att inte tala om Lindex kläder, deras 68:a kläder har aldrig blivit använda för hon skulle ha haft dom när hon hade stl 62 för å få plats i dom. Tänk på de mammor. Köp en storlek större på Lindex. 

Så ska gå i genom kläderna nu imorgon å kolla så man får plats för nytt :) 

Nej nu ska här planeras kök. Ha en trevlig kväll folket. 

Kram på er!

Många gånger har jag fått höra att jag är en bra vän och att jag finns där. Och faktiskt så är det en sån vän jag vill vara. Med åren så inser jag att jag hellre har några få nära vänner än massa som knappt känner mig. Och därför är det jag skriver idag. Min fina vän J skrev en några vackra rader om mig och ja jag är lite blödig av mig idag så jag fällde minsann en tår. 

Detta skev hon:

"Sånna här skit dagar måste man komma ihåg att det kunde vara värre. Se min vän Diddi till exempel hon har allt haft oddsen mot sig mer än en gång, nästan så Fan själv skrattat na rätt upp i ansiktet. Hon vet att livet inte alltid är en dans på rosor och trotts det är så är hon en underbart fin människa som tar sig tid för andra, hon finns där i vått och torrt. Hon kommer med lugnet innan man ens har insett att stormen är på väg, det är beundransvärt! Jag är riktigt glad att jag har en så fin vän!
Så dagar som dessa när man e trött och less ska jag försöka tänka på att jag trots allt har det rätt bra, det kunde helt enkelt vara värre! 
Tack Diddilido för att du finns!"

Japp någon tår rann och har gråtit lite tidigare idag också. Har haft en "tänkar" dag och då far dom mer än gärna iväg till de som gått bort. ='(

Så ta vara på de ni har o kom ihåg att berätta för de ni har nära hur mycket dom betyder innan det är försent så slipper ni må dåligt för att ni inte hann. 

Det är mycket jag ångrar men inser att jag mår inte bättre av att blicka bakåt o älta men ibland måste man. 

Ta vara på varann. Älskar er kära familj o vänner. 

Nu sitter man här igen. Något trött är jag måste jag erkänna. Förkylda familjen här på ön. Maja först ut hon är bara snorig nu och tror att tand 3 är i antångande också. Sen blev de gubben som trotsar förkylningen å jobbar, jag ligger å snorar i soffan o moffar i mig ostkrokar. (japp de är så dom heter!) Självömkan å jag. Men någon gång får man ju faktiskt känna så. ;) Eftersom vi alla är förkylda å lätt irriterade idag så har tjejen inte gått med på så mycket, 5 minuter i soffan innan ett hysteri anfall och så upp å gå runt, sen 5 minuter på golvet och ett nytt anfall. Ja dagen har varit mammig. Bara jag gick för att göra en flaska skrek hon efter mig vilket resulterade i att gubben å Maja kom efter. Dåligt med mat under dagen men lyckades få i henne en del nu på kvällen iaf. Tack o bock för det. Har istället fått i henne en del vatten, vem vet kankse har mättat en del den också. 

Vi kom hur som haver iväg å handlade lite o de verkade hon nöjd med iaf. Tror de kan ha blivit lite mycket för henne igår när hon fick bada. 

Vi började ju på babysim igår i rättvik och de gillade damen skarpt men hon var inte nå intresserad av sin mamma. Hon tittade nyfiket på alla barnen å deras föräldrar men mest höll hon koll på sin mormor. Var meningen att mamma min skulle bada med oss men hon glömde en del till bikinin så det sket sig lixom. 

Men bra gick det iaf. Så nästa vecka är det dags igen så vida vi inte blir toksjuka tills dess. Den 18de är de dags för 6månaders sprutan också. Vi skulle ha varit på tandlökarinfo på bvc i måndags men Maja var så krasslig då så vi avbokade det och myste hemma istället. Det behövdes för hon mådde mycket bättre och har blivit piggare å piggare på sistonde. Förutom idag då. Brukar ju numera endast få henne å sova två gånger på dagen men idag har hon knipit ihop tre och somnade igen redan till halvsju. trött tjej idag. Det är mamman också som faktiskt fick lämna över dottern till pappan och gå ut i tio minuter å ta lite luft. Det tar på krafterna när man själv är förkyld å hängig att ha en kinkis. Så jag gick ut 10 minuter o tog lite luft för att överleva resten av efm/kvällen by our selfs. Men det gick bra. De var ungefär som att hon ville ha mamma för sig själv och blev lite gladare när pappan åkte på jobb. Men hon slockande ju tidigt sen också. 

Well mycket Maja men det är ju mest hon man har å göra med om dagarna så det är ju så. Men jag saknar att jobba och det ger mig lite dåligt samvete. Känns som att jag har för bråttom. Vi har ju väntat så länge på det här så att jag är mer än gärna hemma men tror det skulle vara nyttigt för både mig å maja att jag kom hemifrån lite. Men som sagt trots att det suger i jobb tarmen så ska jag nog vänta ett tag till men jag ska iaf börj fila på ett cv så man har det klart när det är dags för jobb iaf. Lite förberedd skadar väl inte. Men nej det är väl allt för den här gången. En massa goja i vanlig ordning. 

Hoppas ni får en trevlig helg så ska vi spendera våran med att kurera oss. 

Carpe Diem ;)

Ja vad ska man säga. Vi har nog haft våra glorydays(nights) med hela nätter sömn för en tid verkar det som. Sedan Maja började få tänder så är det minst ett uppvaknande per natt/kväll och sen uppstigning klockan 05.00 Ibland lyckas jag få henne att gosa med mig i sängen en stund men oftast är det helt kört. Bara upp och gosa och leka lite. Å mat såklart. Men vad gör man inte för sina troll?! Imorse kom dock den dundrande huvudvärken så efter att jag fått damen att somna o fått i mig lite frukost så gick jag o la mig igen klockan nio o somnade som en däckad säl. Tjejen vaknade vid tio men gubben tog henne och jag fick sova till kavrt över tolv då gubben kom in å frågade om jag inte kunde vakna nu. ;) Tack för dom tre extra timmarna. Problemet är ju att man ska hoppa i säng i tid och ja jag vet. Men jag kan gå å lägga mig nio om det är så o det spelar ingen roll! Jag somnar inte försen vid elva tolv iaf. Yes jag är kväll/natt människa.. Så det är ju som det är. Men jag överlever tackvare att gubben iaf ställer upp å är pappa till sitt barn. 

Nåväl. förra  veckan så åkte jag med min älskade mamma på bilbingo det var ett år sedan o kommer ihåg hur klumpig man var sist med magen. Så sitter vi där jag å mammi men jag känner mig sååå ensam. Sitter o tittar bak på Majas plats o saknar henne grymt mycket. Var konstigt att inte få natta henne ha henne med sig. Så många timmar. Men mammas tjej vaknade en timme efter mamma kom hem :D Så jag fick nussa på min tjej ändå. ;) 

Förra veckan tittade två tänder fram i nederkäken. Vassa saker de där o jag tror att det nog kan vara en tand på väg uppe också. Men är inte helt säker det är inte vasst där än iaf. Å ack så klok hon är. Insett att det gör ont att tugga på sina egna fingrar å vill ha mina eller ja alla andras istället. ;P Var på BVC idag o hon väger numera 9050gram och är 67 lång. Hon hade bara varit 64 lång förra gången o dalade i sin kurva men efter två mätningar så stämde det iaf och kurvan var normal igen. =) Påfyllning av d-droppar och lite prat om att sänka sängen och ta bort kudden eftersom hon promt ska ligga på mage o sova. Så nu får vi se hur länge det går. Hon sover å hon ligger på mage. Förr har hon vaknat å gallskrikit efter en timme när hon somnat på magen. Men nu har hon sovit sen  sju så jag antar att hon är nöjd. =) 

Vi åkte därefter till china och åt lite mat. exprimenterade lite ;) Pannkaka blev det av allt så vi mosade broccoli och de var ingen höjdare ;O  Men ja nu har vi provat ska väl prova igen längre fram. Ska även fortsätta envisas med gröten å se om hon accepterar den eller om de blir å ta till välling längre fram. 

Själv mår jag hyfsat ändå. Lite små snuvig o trött men glad ändå. Gav upp LCHF då det bara blev krångligt då gubben är så kräsen på mat och att laga olika grejer varje måltid är orimligt. Äter istället mindre kolhydrater o även mindre portioner och tar minst en promenad på 2,5km varje dag vilket Maja är överlycklig över. =) Så nyttigt för oss båda. Syndat lite mycket på sistonde med cocacola. Men tja, vad ska man säga. Jag rör på mig, mår bra och njuter av livet med min lilla prinsessa. Vi ska förresten börja med babysim den 6sept. Skoj å hitta på något med min dam som älskar att bada. Plaskar så den som badar henne blir lika blöt själv. ;) Gallskriker när hon måste komma upp ur badet tills att man fått på henne kläder å lyft upp henne från skötbordet. ;P 

Well blev mycket om Majsen men tja, hon är ju mitt liv ;) saknar dock lite att jobba men jag ska hålla mig borta ett tag till tror jag nog. Nu ska jag ta mig en kvälls macka och sen blir de sängen å försöka sova. 

Natti natti. 

Trevlig helg!

På något vis så har tankarna varit lite hos dig där uppe mer än vanligt den här veckan. 

Kan ha att göra med att det varit din födelsedag & att Maja blev 5 månader dagen du dog, för 27 år sedan. 

Åren går men att sluta tänka på dig kommer jag aldrig att göra. Jag vet att du finns med mig och är med mig genom mitt liv istället. Vi hann aldrig träffas men vi har ett band som inte går att beskriva. 

Jag undrar lika mycket då som nu hur du hade varit, vem du hade varit om vi skulle varit lika, allt sånt som man jämför sina syskon med. 

Du har för alltid en plats  i mitt hjärta. När Maja är stor nog att förstå ska jag ta med henne till din plats och berätta att du funnits och finns i våra hjärtan. 

Du är min ängel jag vet att du finns där!

Would you know my name
If I saw you in heaven
Will it be the same
If I saw you in heaven
I must be strong, and carry on
Cause I know I don't belong
Here in heaven

Would you hold my hand
If I saw you in heaven
Would you help me stand
If I saw you in heaven
I'll find my way, through night and day
Cause I know I just can't stay
Here in heaven

Time can bring you down
Time can bend your knee
Time can break your heart
Have you begging please
Begging please


Beyond the door
There's peace I'm sure.
And I know there'll be no more...
Tears in heaven

Would you know my name
If I saw you in heaven
Will it be the same
If I saw you in heaven
I must be strong, and carry on
Cause I know I don't belong
Here in heaven

Cause I know I don't belong
Here in heaven

*************************************

Det bor en ängel i mitt rum
han har sitt bo ovanför mitt huvud
han gör mej lugn
och han viskar till mej
allt det jag säger dej

Det bor en annan i min kropp
han har den vackraste av själar
han är kärlek och hopp
och han berättar för dej
hur mycket jag älskar dej

Det bor en ande vid min fot
som blåser värme över huden
det kittlar och du såg att jag log
men när han andas på mej
är det för att jag ska komma
och värma dej

Här är jag med allt det andra
som gör en människa hel
och jag hoppas
jag hoppas att du orkar
och att ängeln i rummet
det är honom
du ser