Helgen var ju kul. Majsen fick feber o imorgon ska det ringas till vc igen, det är något som inte stämmer! Hon klagar över att hon har ont i magen, är trött o slö, hostat i flera veckor o varit mörk under ögonen, ser ut som att hon inte sovit på veckor. Blodvärdet var iaf bra men det var ju inte det prov vi blev lovade. Blev lite häpen när de bara skulle kollar blodstatus o dom frågade om de skulle vara enklare o ta det i fingret. O.o
Varför fick vi då med oss Emblaplåster?! Struliga jävla mora lasarett. Men imorgon ska jag på dom igen.

Juni ska få träffa doktorn på tisdag, samma doktor som Maja träffade sist. Så imorgon måste jag in på apoteket o kolla hur många uttag jag har kvar på ersättningen. Gången innan jag var in sist så sa han att jag hade tre uttag kvar men doktorn har bara skrivit på fyra uttag.. Och det senaste var mitt femte.. Måste vara säker så jag inte står utan sen. Men det känns skönt att kanske få lite ordning på andningsuppehållen. Något lär göras. Har funderat på om man ska skaffa andningslarm men jag har hört så mycket dåligt om de. Så jag blir lite osäker. Men tycker att det nu är dags att få lite hjälp när det har pågått i en månads tid. Jag kommer inte nöja mig med att få åka hem o hoppas att det ger med sig.
Hon vägde 6830g och var nu 60 lång. Hon får vänta med tre månaders sprutan tills vi varit till doktorn och får lite mer kött på benen.

Hunden verkar vi ha hittat ett hem till nu. Dom skulle ha kommit o hälsat på i helgen men blev sjuka så egentligen var det väl lika bra då det inte varit på topp här heller.
Katten verkar det vara värre med.. Visst kan jag förstå om man inte vill ha en så gammal katt eller gammal o gammal han är bara ca 6år. De flesta som vill ha katt vill ju ha en unge. Jag kan förstå det, men det sätter oss i en jävlig sits..

Jag själv känner överkörd av en ångvält 100ggr om.. Maja har varit orolig till tusen o hostat värre än en stor rökare o velat ha vatten o nässpray tusen ggr om. När hon hostar har juni vaknat till o varit tvungen o ha nappen på två sekunder för att kunna somna om. Roligt när hon börjar prata mitt i natten för hon hör att vi var vakna. Annars så blöder jag fortfarande. Tre veckor nu. Jag ska väl ge det tre månader iaf men fortsätter det såhär kommer jag ju tuppa av bara jag sätter mig upp snart. Ska nog börja ta järntabletter o se om jag blir bättre i skallen o blodtrycksfallen.. Känns jobbigt att vara själv med barnen när man har sån kraftig yrsel. Tack o lov brukar mamsen vara snäll o vara här när det behövs men det känns jobbigt att alltid behöva vara så beroende av någon. Och nu vet jag inte hur det kommer gå eftersom hon har hunden oxå. Senast var vi hos henne o de funkade ju men jag hatar verkligen läget på den lägenheten. Liv o stoj o folk som står o skriker mitt i nätterna så en veckodag gör burnout o är dumma i huvudet. Fattar inte hur hon orkar bo där. Dagen innan sov vi hemma själva så jag försökte visa Maja hur hon skulle göra om mamma ramlade o inte pratade med henne. Istället för att läsa henne ringa 112 så har jag alltid mamma som senast uppringda så hon bara kan trycka där. När jag frågade om hon förstod sa hon: Mamma ramla, då måste Maja ringa momo! Duktig tjej. Men men. Vi hoppas vi slipper.
Imorgon ska gubben till veterinären med hunden o få honom kollad. Jag ska försöka få en tid till Maja på vc. O sen ska hon få träffa sin älskade momo en sväng.
Nu var jag kväller med min bok o liten sötis.

Hoppas ni haft en bättre helg än oss.
Carpe Diem!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ännu ett år av saknad. Det är så svårt att förstå, det har gått två år men måste fortfarande hejda mig från att ringa dig. Även om det inte är lika ofta som förr så gör det fortfarande lika ont. Hela den här veckan har varit en lång sorgesträcka elle...

Eller mest är det jag som växer, bebis nr 3. Jag är idag i vecka 26 och allt har än så länge gått smidigt. Dock är jag livrädd, med de andra barnen ville man snabbt köpa små grejer, men jag har inte vågat det än. Inte en grej har vi köpt. Jag vet int...

Jo vi skulle hålla oss på ön i sisådär en tio dagar, det gick sådär. På torsdagen såg vi utslag på Juni och började först fundera på vattkoppor, men på kvällen hade det spridit sig, det började med en röd fläck på revbenen som sen fick blåsor och sen...

Ledig helg och tre lediga (?) dagar. Hur ledig man nu är med två trots monster som skriker o bråkar från det att dom vaknar till det att dom somnar. Syskonkärlek kallas det visst. Jag älskar mina barn mer än livet o skulle göra vad som helst för dom....

Ja, idag är det fyra månader sedan jag höll din hand och sa åt dig att du fick släppa taget. Du fattas oss så fruktansvärt mycket. Idag var vi på kalas och åter igen så var din stol tom. Men vi försöker för barnens skull allihop, göra det så mycket ...