Dagarna flyger förbi i rasande fart.
I fredags blev Juni jätte tätt i näsan o fick världens hosta. Hon tappade andan flera gånger under dagen men bara en kort sekund. Så blev det kväll o jag lägger henne i spjälsängen för hon sover ju. Jag lägger mig o läser. Sen hör jag hur hon ligger o kippar efter luft (sover, än så länge, på rygg.) jag kastar boken o flyger upp o får upp henne. Gör allt möjligt för att få henne att andas. Tillslut skriker jag på gubben o då börjar även juni skrika. Tack o lov. Säger åt honom att ringa 1177 o får höra att det är kö, " släng på o ring 112" säger jag o går ut på trappen invirad i filt med liten. Ingen ambulans ledig så vi får åka in själva. På vägen dit blir hon lugnare. Vi får komma in med en gång o allt kollas. Hon syresätter sig o andas bra. Dock har hon fått feber. Efter lite mer koll o rådgörning med barnläkare åker vi hem med Alvedon. Juni sov i bilbarnstolen någon timme o sen låg hon upp bullad i min famn. Tänkte det var lika bra när jag ändå skulle vara så orolig. Febern satt i tills igår kväll då även snoret lossnade. Så idag har hon sovit mycket. Hon är fortfarande snorig o tätt o har hosta men nu är det bättre. Feberfri sen i morse :-)

Dop planering har inletts o kyrkan bokad. Passade på att boka en tid till frissan nästa vecka oxå. Kanske man ser lite mer normal ut på nya körkortet ;) antagligen inte. Idag har majsen varit på dagis o jag o juni tog en tur ner på mora. Två mjukisbyxor till majsen o mjukis leggings o hårspännen. Jag hittade fyra böcker o unnade mig ett par nya jeans. Sen har barnen fått badat o Maja fick till sin stora förtjusning äta middag i sin badrock. Ibland får man helt enkelt välja sina krig.

Vi har efter några månaders funderingar insett att vår älskade hund behöver ett nytt hem. Han blir mer o mer undan knuffad för att vi ska hinna med barnen.. Tiden räcker inte längre till. Det dåliga samvetet kryper fram mer o mer. Det är helt enkelt dags att sluta vara egoistisk över att förlora honom o dags att han får den tiden o kärleken han behöver. Eller kärlek får han men tiden1 han behöver få röra på sig mer utmana sina sinnen o verkligen få tid. Det kommer verkligen inte bli lätt då jag faktiskt är så fäst vid honom o ser hur underbar han varit/är mot Maja. Hans nya hem ska väljas med omsorg o det ska få ta tid. Han ska få lära känna sin nya ägare o i lugnt tempo få flytta. Jag kommer gråta floder. Ärligt, det gör jag redan. Jag har gjort det hela dagen känns det som. Det är tungt helt enkelt.

Det dåliga samvetet sträcker sig även till Maja. Jag vet att det är vanligt men jag känner mig jättedålig att jag inte kan ge henne den mamma tid hon suktar efter i tid o otid. Att jag inte bara kan släppa allt för att leka med henne. Jag försöker involvera henne i det som måste göras på dagarna, diskas, hänga tvätt plocka ur maskinen o laga mat. Men ibland räcker inte tålamodet till. Man ryker ihop för små grejer o får åter dåligt samvete. Jag försöker att göra varje kväll som vi alltid haft det. Mys0med välling i mitt knä o om hon inte somnar där o då så0kryper vi ner i hennes säng o läser en bok som hon får välja. Försöker hålla fast vid det o jag älskar verkligen dom stunderna. Men när gubben jobbar nätter måste ju även lillasyster vara med o det stör vår kväll. Ibland tycker hon det är helt ok att ha med juni men ikväll önskade hon nog att få ha mamma för sig själv.. "måste juni följa mamma"
Men nu ska jag krypa ner o läsa lite o hoppas på att få skingra tankarna..

Trevlig kväll..