Då börjar snart en ny resa. 

En egen resa som faktiskt inte innefattar barn. Eller på ett vis gör det väl kanske det. 

Resan jag ska genom gå kommer ta tid. O tid det har jag. 

Min resa mot min vikten. 

Jag har ett mål att gå ner ca 25kg. Men tro inte att jag inte blir nöjd om jag "bara" går ner 10kg.

Alla minus är uppskattade på vågen..

Så på lördag den första december börjar jag min resa. 

Jag kommer att börja med Cambridge shakes o soppor. Oh nej säger en del nu, inte du också. Men jo. Det är det jag har besämt mig för att börja med i tre veckor för att kunna bryta upp mina matvanor o sen börja på en helt ny kula efter dessa tre veckor. Jag kommer att gå över till strikt LCHF kost efter det.

Och nej man går ju inte ner i vikt av att ligga på soffan så dagliga promenader kommer det bli, helst flera men minst en lång promenad. Även min crosstrainer kommer få sig några omgångar i veckan, bara tiden finns så kommer jag även att åka o simma så ofta jag kan. Det är att börja med. 

Jag har hittat mitt jävlar annamma nu så därför kör jag på nu. Julen känns inte som något problem då jag inte äter speciellt mycket på julbordet o att byta ut något jag inte "kan" äta mot något jag äter är ju inga större problem det heller. 

Om jag "bara" går ner några kilon så vet jag att jag kommer få mindre värk o det är det jag är ute efter och sen mår man inte speciellt bra då man letar kläder o inser att allt man vill ha på sig inte passar. 

Jag har bara mig själv att skylla att jag hamnat är och idag visar vågen 90pannor. Mitt mål är att komma till 65kg. Det kommer ta tid o kräva mycket av mig. Men just nu är jag beredd att offra mina godispåsar o cola flaskor mot ett nyttigare o sundare liv. Jag hoppas att jag slipper höra hur dum jag är som äter soppor. För mig är det ett val som jag har ställt mig till o känner att passar mig. Det passar inte alla och så är det med det. 

Det handlar ändå om att det är jag som ska må bra o att det är jag som ska äta (dricka) det. Så jag behöver inga spydiga kommentarer om att det är skit o gå på detta för jag vet att jag känner folk som kommer säga sånt. O alla läser ju inte här men den lilla krets som läser det kan ju vara snälla o hålla dom åsikterna för sig själv. Mitt liv, mitt val helt enkelt. 

Så jag håller på att vänja mig lite av med colan o inköpte lite ramlösa istället o de funkar minst lika bra. =)

Men nu ska jag hänga lite gardiner i köket å sätta upp ljusstakar. =) Juligt ska de bli. ;)

Kram på er.

 

Jessica

29 november 2012 22:15

Heja heja heja!! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ännu ett år av saknad. Det är så svårt att förstå, det har gått två år men måste fortfarande hejda mig från att ringa dig. Även om det inte är lika ofta som förr så gör det fortfarande lika ont. Hela den här veckan har varit en lång sorgesträcka elle...

Eller mest är det jag som växer, bebis nr 3. Jag är idag i vecka 26 och allt har än så länge gått smidigt. Dock är jag livrädd, med de andra barnen ville man snabbt köpa små grejer, men jag har inte vågat det än. Inte en grej har vi köpt. Jag vet int...

Jo vi skulle hålla oss på ön i sisådär en tio dagar, det gick sådär. På torsdagen såg vi utslag på Juni och började först fundera på vattkoppor, men på kvällen hade det spridit sig, det började med en röd fläck på revbenen som sen fick blåsor och sen...

Ledig helg och tre lediga (?) dagar. Hur ledig man nu är med två trots monster som skriker o bråkar från det att dom vaknar till det att dom somnar. Syskonkärlek kallas det visst. Jag älskar mina barn mer än livet o skulle göra vad som helst för dom....

Ja, idag är det fyra månader sedan jag höll din hand och sa åt dig att du fick släppa taget. Du fattas oss så fruktansvärt mycket. Idag var vi på kalas och åter igen så var din stol tom. Men vi försöker för barnens skull allihop, göra det så mycket ...